SUF bolag måste följa Svensk lag

Published: 05th May 2010
Views: N/A

Enligt PANLEGIS, den största leverantören av SUF, kan man illustrera detta med att jämföra med en norsk medborgare som flyttar till Sverige. Han får sig då tilldelad ett svenskt personnummer och blir registrerad i Sverige, även om han förblir norsk och också har ett norskt personnummer för användning i Norge.
Att företaget är "utländskt" blir ändå ofta mer en pappersformalitet än en realitet. För att fortsätta med vårt exempel med norrmannen som flyttat permanent till Sverige; att han ursprungligen är norrman medför inte att han inte behöver följa lagar och regler i Sverige eller att han slipper betala skatt och avgifter i Sverige. Inte heller medför hans norska ursprung att han slipper att bli stämd i Sverige. På samma sätt ligger det också till med ett SUF. Att det har utländskt ursprung innebär inte att det har undantag från svenska regler. Den utländska tillhörigheten blir således mer en formalitet än en realitet.
Ett SUF är inte ett självständigt rättssubjekt utan utgör en del av det utländska företaget, säger PANLEGIS. Filial är ett utländskt företags avdelningskontor i Sverige med självständig förvaltning.
Ett utländskt företag som vill bedriva näringsverksamhet i Sverige utan att registrera ett dotterbolag, ska alltså normalt registrera en filial. Ett och samma företag får bara ha en filial i Sverige. Det ska finnas en verkställande direktör (VD) för filialen. Det är VD:n som företräder filialen och som ska anmäla den för registrering till Bolagsverket.
Ordet SUF beskriver i praktiken bara att ett utländskt företag har fått ett svenskt 10 siffrigt organisationsnummer. Filialen är inte en separat juridisk person utan en del av det utländska företaget. Som en avdelning på ett företag som har en annan postadress. I Norge kallas SUF för NUF enligt PANLEGIS.
Filialen lyder under svensk lag och svenska myndigheters beslut när det gäller rättsförhållanden som uppkommer i samband med verksamheten i Sverige. Eftersom ett SUF inte är ett eget rättssubjekt, kommer det heller inte vara ett eget skattesubjekt. Det kommer inte kunna bli stämt eller stämma andra och det kan inte ha egna tillgångar eller skulder. Filialen har inget aktiekapital, utan dess tillgångar och skulder är en del av det utländska företagets totala förmögenhetsmassa. Det utländska företaget, som alltså nu också är registrerat i Sverige, kommer att ha alla dessa rättigheter och plikter. Det utländska företaget är ett självständigt rättssubjekt. Det utländska företaget är ett eget skattesubjekt och det utländska företaget kommer ha rätt att väcka talan (se nedan) och kunna ha tillgångar och skulder.

Det är också grundläggande att det utländska företaget inte alltid kommer att vara "utländskt" - och det är här som det verkligen börjar bli komplicerat. Det utländska företaget med filial i Sverige kommer i nästan alla sammanhang att vara att jämställa med ett svenskt företag. Så som svenska rättsregler är utformade, kommer till exempel det utländska företaget vara ett "svenskt" företag i obeståndsrättsliga sammanhang när det har sin filial i Sverige. På samma sätt kan det tas ut stämning mot det utländska företaget direkt i Sverige och det utländska företaget kommer att vara skattemässigt hemmahörande i Sverige såvitt avser filialens verksamhet.

Påståenden om att SUF bolag jämfört med AB kan leva en skatte och laglös tillvaro får tillskrivas okunskap. PANLEGIS menar att SUF bolag en bolagsform som är mer genomreglerad då den även lyder under gemensam europeisk lagstiftning.

Report this article Ask About This Article


Loading...
More to Explore